Rufus TPLO operation

Rufus är en stor hund. Han väger ca 44kg och har världens finaste huvud.

Lite från och till under det senaste året har det hänt att Rufus haltat. Oftast har det varit efter att han lekt med sin grå hunds kompis Nisse.
Vi har hållit koll men hältan har bara varat kanske max en kväll. Och oftast bara synts när han precis rest sig upp från en längre vila.

Under September månad 2010 blev det sämre. Han markerade oftare efter vila en hälta, men så fort han såg kopplet studsade han och var hur pigg och glad som helst.

Efter ett vet. besök ordinerades han vila och hon trodde att det var korsbandet som var skadat. Det var inte av och med vila skulle han troligtvis bli bättre.
Hon förklarade att om det var korsbandet så fanns risken att förbättringen endast blir temporär och att det i framtiden kunde brista, vilket skulle kräva en operation.
Men vi skulle börja med vila.

En vecka och två dagar senare Söndagen den 3/10 fick Rufus nog av vila. Vi var ute på gräsmattan och plötsligt började han springa. Innan jag hann få stopp  på honom (han sprang i typ 7 sekunder)skrek han plötsligt till - rejält. Och efter det har han hoppat på tre ben.
Jag förstod på en gång att det var korsbandet som rykt (eftersom veterinären förklarat om det) och mycket riktigt - så var det.

Ännu ett besök hos min lokala vet för att få det bekräftat och råd om vart vi kunde få operationen utförd. Samt info om vilken OP som var bäst. TPLO fick det bli.
Jag började ringa runt, först Ulltuna: tre veckors väntan för undersökning, sen ytterligare en vecka till OP. Strömsholm likaså.
Sen ringde jag många! Upplands Väsby Veterinärklinik hade kunskap och tid inom en vecka. Topp!

Jag bokade, men sen började jag vela. Tänk om dem inte var tillräckligt bra? Har ingen motivering till varför dem inte skulle vara det. Jag blev lite nojjig helt enkelt!
Men till slut kom jag och sambon överens om att det var det bästa alternativet.



Rufus just hemkommen från OP
 
Måndaen 11 Oktober var vi där för undersökning och rötgen. Veterinären Ashley Jury verkade jätte bra! Jätte trevlig och kunnig. Den övriga personalen och lokalerna var också trevliga.
Allt kändes bra!



Torsdag 14 Oktober kl 8.15 lämnade Conny in Rufus, dem satte en kanyl på framtassen och gick igenom lite papper. 19.30 fick vi hämta honom.
Här är Rufus apotek för den närmsta tiden.
Metacam är smärtstillande och det ska han få en gång om dagen i 4 veckor.

Tramadol är också smärtstillande, men starkare. Dem får han bara dem tre första dagarna 2-3 tabletter efter behov. Han har fått 2 igår och idag. Tror han kommer få imrogon också, för att minska lidandet så gott man kan!

Kefavet är antibiotika och det ska han äta i tio dagar.

Såhär ser såret ut Lördag 16 Okt. Jag tror/hoppas att det är fint? Lite rött och lite blått. Men det blir det ju efter en op. Stod även på hemgångsrådet att det kunde bli lite blått. Så det är bara att hålla koll.
Nu följer mycket vila och korta prommenader. Efter stygntagningen Måndag 25 Oktober får vi utöka prommenaderna succesivt.
Om 6 veckor ska vi tillbaka för en rötgen kontroll och efter det ska vi börja med simträning och mer promenader.
Om 12 veckor ska det börja närma sig frisk. =)

Måndag 25 Oktober.
Idag var vi till veterinären och tog bort stygnen.
Såret ser jätte fint ut och om några dagar slipper han nog tratten helt.

Söndag 14 November.
Länge sen jag skrev, men det har faktiskt inte hänt så jätte mycket.
Rufus går jätte fint på sitt ben, i Fredags var sista dagen med smärtstillande.
Har sett att han haltar lite mer nu när han inte får medicin. Antar att det bara är därför, om det inte blir bättre så får jag ringa vet och fråga.
Lite dumt väder ute nu. Först kom massa snö, vilket Rufus ÄLSKAR! Så han tyckte vi var väldigt taskiga som bara gick stela prommenader i kort koppel. han ville ju hoppa och busa!
Nu har det mesta snön smält bort och kvar är... isen! Inte bra för rehab prommenader. Man får gå försiktigt så han inte halkar, är lite orolig för det. Men so far so good! *håller tummarna*

Vi har nu utökat prommenaderna till max 20 minuter 4 ggr om dagen. Men än så länge så är det bara 20 minuter kanske en eller två gånger och kanske 10 minuter de övriga prommenaderna.

26/11
Andra återbesöket med Rufus. Jag valde att åka till min lokala veterinär eftersom det bara var några röntgenbilder som skulle tas. Dessa skickades sen till Väsby så Ashley kunde titta på dem. Tyvärr visste jag inte att han skulle vara bortrest, så han hörde inte av sig förrän över en vecka senare. Lite dumt eftersom jag ville komma igång med simning men ville väna på klartecken från vet. först.
Men hur som helst så ringde han och allt såg bra ut. Inte helt läkt, men det ska man inte förvänta sig. Börja simma och öka promenaderna!
16/12
Hundsim för första gången. Rufus var lite skeptisk (han gilla rinte vatten sen han trillad ei från en brygga). Men i kom han, utan större problem, han är ju världens snällaste! Han simmade på fint, men plaskade en del eftersom han spände sig så!

Nu har vi simmat ett par gånger till och det går bättre och bättre. Vi har ökat lite så att han fått simma 1,5 minut och sen vila. Och han är mycket mera avslappnad i vattnet nu än han var i början. Jätte skoj!

Och jag tror att det är bra för honom också. För jag tycker att han går bättre nu sen han fick börja träna lite mer. Promenaderna har vi ökat till ca 30 minuter två gånger om dagen, och så försöker vi att gå igenom hög snö lite då och då så att han får jobba med benet.

Måndag 17/1
Sista återbesöket. Trodde jag.
Det har nu gått 14 veckor sen operationen och jag trodde/hoppades att allt skulle vara helt läkt och att vi nu skulle kunna återgå till normala livet. Tyvärr var allt inte helt bra.
Han har fortfarande en liten lätt hälta och vätska i leden, vilket tyder på inflammation.
Vi fick order om att jobba mer med hans ben, alltså längre och jobbigare prommenader i den mån vi ser att han klarar av det. Och sen ska vi komma tillbaka den 14 Feb. Om det inte är bra då så kanske dem måste titta på minisken, vilken absolut inte känns bra. jag vill att han ska bli frisk nu!!!
Men, bara att hoppas på det bästa och prommenera mycket under tiden. Tur att sambon är hemma på dagarna för tillfället, så han tar dem flesta passen. =)

Lördag 12/2
Vi ökade prommenaderna och det gick jätte bra. Sen ökade vi simpassen till färre och längre. I början var det 5 eller 6 i 1,5 minut styck. Sen höjde vi och testade 4 pass á 3 minuter.
Två dar senare var han halt! Ganska mycket halt dessutom.
Vi gav honom några dagars vila för att se, kanske det var träningsvärk? Hältan blev inget bättre så jag ringde veterinären igen.
Han sa att vi skulle fortsätta träna trots hältan. Vilket är väldigt emot mina åsikter, men - han är ju proffset så jag lyder!
Rufus har fått sina prommenader och 2 pass hundsim enligt veterinärens order. Men hältan är nu ännu värre och den mesta tiden hoppar han på tre ben.
Så nu skiter jag i vad vet sa, och det blir bara rastningar fram till Tisdag när det är dags för nästa återbesök.
Troligtvis är det menisken som gått sönder och det är därför han blivit halt igen. Det händer tydligen på ca 5-10% av hundarna som genomgår TPLO operationen som han gjort.
Så på Tisdag ska veterinären gå in och titta i knäet för att se om det är det felet. Då kan man göra ännu en operation så ska han bli bra sen.
Men jag vet inte. Får se vad vet säger. Om vi inte kan vara väldigt säkra på att han blir bra kan vi nog inte fortsätta med det här. Han är 3 år och älskar att leka, springa och busa i snön. Vi kan inte utsätta honom för otasliga perioder med hälta och eventuellt fler operationer. Han förttjänar bättre än så!
Men, kanske veterinären säger att det inte ser så farligt ut, en liten enkel operation och så är han garanterat bra sen. Då är det ju en helt annan femma! Vi får avvakta till Tisdag och se helt enkelt!

Onsdag 16/2
Tisdagen kom och gick. Veterinären, Ashley Jury (samma som vid TPLO), var väldigt säker på att det var menisken som spökade. Han rekomenderade starkt att genomföra denna operation (som jag inte vet namnet på, men jag tror kanske artroskopi? Ska kolla upp det och återkomma)
Så operationen genomfördes och jag hämtade Rufus kl 17. Han var rakad och hade plåster. Såg ut ganska precis som när vi hämtade honom efter TPLO, så det kändes som deja vu...
Men den här gången ska det förhoppningsvis gå snabbare med rehab.
Det var ganska inflammerat i leden nu, så han ska vila i 4 veckor. Sen ska vi på återbesök och efter det blir det förhoppningsvis spikrakt uppåt!