En skrajsen katt...

Ja, så var jag där och fick klartecken för laserbehandling. Den lite dyrare varianten (om jag vill) där man är i stort sett återställd inom ett dygn. och vad händer? Jag bangar totalt!
Jag har väntat på den här tiden i flera månader och nu när den äntligen kom och jag till och med kunde ha fått tid för behandling redan nu på torsdag, så vet jag plötsligt inte längre om jag vill göra det.
Troligen är det rädlsa. Tänk OM nåt går fel under behandlingen. Att jag kanske ser sämre efter. Det vore ju inte så bra!
Och då är ju frågan om det liksom är värt risken. Är det så jobbigt med glasögon?
Klart det skulle va skönt att slippa. Men hur skönt?
Ja, det är frågan....
Jag ska grubbla vidare inatt och hoppas att jag bestämmer mig för att satsa. Och att jag ringer imorgon bitti och bokar en tid. Om inte redan nu på torsdag så hade de en i början på Maj. Blir det inte innan dess får det nog bli efter högsäsningen på jobbet.
Jag ville ju det här. Jag är så jävla trött på mig själv. Mitt velande. och obsessande. I min hjärna är det vissa dagar så ovettigt och snurrigt och jobbigt så du kan inte ana. När man blir trött på sig själv, då är det tjatigt......

På plats

Nu sitter jag i väntrummet hos Memira. Mamma och Kian går på stan under tiden. Tror att jag kanske är lite nervös? :-)

En helg i sol. Äntligen!!! Det har varit så härligt. Men fan va jag har saknat min syster! Hon har varit på ridkurs hela helgen och vi har knappt ens haft sms kontakt. Fick ett igår och ett idag, båda korta. Båda svar på min fråga hur det var. Och det är ju bra, inte ska hon hålla på med mobilen när hon är borta på skoj heller! Och även om hon hade varit hemma så hade vi kanske varken setts eller hörts, för så är det vissa helger, absolut. Men just den här helgen kändes det väldigt tomt!

Imorgon ska jag till Memira i Uppsala. (Smygreklam, tror ni jag kan säka spons??) Det är en förundersökning för att se om jag kan göra en behandling för att slippa glasögon. Men jag har börjat tveka på om jag ens vill göra en. Eller, jo, vill vill jag väl. Men det känns... fel? Typ girigt. Jag har inte jätte stort synfel, men jag har glasögon på mig hela tiden, så illa ser jag ju. Och jag har bara haft glasögon i ca 6 år. Och då känns det girigt när det finns så många (läs: mina syskon) som ser sämre och haft glasögon i stort sett hela livet och som inte kan göra behandlingen......Men livet är ju orättvist. Och det finns väl egentligen ingen anledning att jag ska avstå från nåt bra av den anledningen. För de varken ser eller mår bättre av att jag ser dåligt.Men jag vet inte. Det känns konstigt... Får se vad de säger imorgon. Jag kanske inte ens kan göra det.

För att återgå till den soliga helgen, så har vi städat lite på tomten idag. Lastade Connys bil full med skräp som han åkte till tippen med. Ett steg i rätt riktning. Städade av altanen lite. Och igår var vi och köpte en paraplyvagn med fullt liggläge. Jag har velat ha en länge, så var det en i Bålsta som sålde sin för 150:- Tackarrrrrrr!Har fortfarande inte kommit en millimeter närmare Kians sovrum. Men Conny har iaf pratat om att börja plocka ut sina grejer, så babysteps.Jag har hittat lite grejer på panduro som jag tror jag ska skicka efter i väntan på rummet. Jag vill bla fixa några träbokstäver, troligen klä dem i tyg. 

Mera vår

Min fina prins i vårkläder. Och det är ju så roligt att få gå själv på vägen!!
Coolaste killen här i skogen med sin fina skinnjacka, som jag fyndade på en loppis förra året. 50:- så jag chansade på att storleken skulle funka och det gjorde den!
Vi måste däremot köpa regnkläder. Har inte bestämt om vi ska ha fodrade eller inte. Men jag tror vi satsar på inte fodrade. Lättare med ett lager till tror jag. Kanske....
Och så vill jag verkligen fixa (läs FÅ fixad) min cyckel så vi kan cykla! Och fixa tomten. Och lite annat. Mycket vill och mycket fixa. Men allra mest lathet. Vi tar det en annan dag liksom!
Ikväll har vi varit och firat Gustav. Världens finaste Gustav! Stora pojken. Så snäll och go. Hoppas Kian också får så fina sidor.

Äntligen lite vårtecken!

Men grannen lär inte få mycket sömn i natt som tände brasan vid 20-tiden...

90-talet

Igår var så äntligen 90-tals festen! Det var jätte roligt! Tyvärr åkte inte johan och conny med. Jäkla halsfluss som härjar för fullt här hemma. Men jag och kian mår bra iaf, så det är på rätt väg.
När jag höll på med håret igår klippte jag av luggen över en decimeter. Tjoff! Jag funderar ju ändå på att klippa mig så... jag gick all in liksom.
När jag var klar med hår och smink blev jag så glad. Kände mig som jag tyckte sara och therese (vår kusin) såg ut då. Som jag såg upp till dem!!!

Och här är den andra. Den är egentligen från typ 01. Men jag har savann byxor och magtröja så stilen är ju liksom rätt...

90-talet

Imorgon ska jag på fest med tema 90-tal. Det ska bli så kul!!!
Med oss ska vi ha en bild på oss själva från den tiden och det var inte det lättaste att skaka fram här hemma kan jag säga.
Jag har ju mitt baby album 86-87 sen har jag några få bilder från kanske 96-01 varav jag är med på fyra. Sen finns det bilder!
Men här är en av de jag väljer mellan.

Work & wok

Mums. Äntligen mat i magen. Och en av mina absoluta favoriter: Nudel wok.
Mitt "lite ont i halsen" var tydligen halsfluss så nu äter även jag medicin. Och imorgon ska conny till vc för halsprov. Så vi är familjen M - som i medicin!
Efrer doktors besöket åkte jag till jobbet (två av de andra kollegorna låter betydligt värre än mig, så den tredje stackarn är nog redan smittad om han kommer bli det. Jag mår bra, bara lite öm i halsen. Plus att halsfluss smittar vid direkt kontakt eller hosta/nysningar, vilket jag inte gör. Så det kändes safe. Jag gillar nämligen inte sjuka personer som åker runt och smittar alla andra.... därav mitt LILLA sidospår med bortförklaringar). Nu, var var jag? Just det; på jobbet! Och det var jätte kul! Hade mycket att göra och fick klart vissa saker som jag velat göra länge. Åke inte hem förrän fem! Jag älskar mitt jobb!
Fick lite drygt tre timmar med min trotsiga lillprins innan han somnade i min famn till "The big bang theory". Trots? O ja! En liten batting på ett år och snart två månader som slänger sig ner på golvet och grinar när han inte får som han vill. Sött, ja. Irriterande och jobbigt, ja. Så nu är det (redan?!?!) dags att ta tag i det här med uppfostran. Måste lyssna runt lite hur folk hanterar det. Så får vi se vilken metod vi väljer.
Men när det gäller medicinen är han så duktig! Han tyckte ju inte att det var gott från början såklart. Men han hade liksom inget val annat än att ta den och så har jag låtit honom hålla i sprutan och så. Så idag höll han själv satte den mot munnen! Så jag bara tryckte ut medicinen. Så duktig!

Har klarat dagen utan småätande och cola och imorgon är det fredag så då får jag göra vad jag vill. Moahaha! Men nu blir det en portion wok till.

Idag blev det bättre intag

Och bara vatten och te när jag vart sugen på nåt annat.
Äntligen en häslosam dag. Hoppas kunna stanna på det spåret nu. Jag tänkte att om jag är nyttig måndag - torsdag så får jag göra som jag vill fredag - söndag.
Nu har jag lite ont i halsen men när det är borta blir det crosstrainer någa dar i veckan också.
Get back on track liksom...

Det här måste få ett slut...

Imorgon.

Resan i sig

Var underbar! Det gick så himla bra och Kian var så snäll! Trots att han uppenbarligen var sjuk...
Vädret var fint, men ganska blåsigt två dagar. En dag var vi på Loro park och såg fina djur. Bla späckhuggare och delfiner - i love!
En dag lämnade vi kian med mamma och pappa för att följa med sara med familj på ett vattenland med rutchbanor. Det var super skoj! Och jätte nära så vi var bara borta ett par timmar. Vi hade tänkt åka till Teide (vulkanen) men det blev inte så.
Sol och bad i lagom dos. Jag ville inte bränna mig så jag solade smart och försökte så gott vi kunde att hålla kian i skuggan. Så det blev en del promenader och strosande i affärer också. Jag köpte ett par fina skor och conny en klocka.
Maten var bra och att hyra vagn på plats var guld!!!
Jag hoppas få tillgång till de andras bilder också så man får lite mer. Har en tanke på att sammanställa alla i en fotobok till mamma och pappa som tack. Det tror jag skulle va kul och fint!

Hemma och sjuka

Ja, redan på tenerffa hade Kian feber. Men eftersom den tredje tanden tittade fram trodde vi att det var den som spökade. Men när vi kom hem kom febern tillbaka och hög som vanligt,  39,9 inatt.
Så imorse blev det läkarbesök med blodprov och halsprov. Det visade sig vara halsfluss som spridit sig mot öronen. Min stackars lilla pojke! Kåvepenin i tio dagar så hoppas hoppas jag att han ska få vara frisk sen!
Han är ändå ganska pigg med tanke på febern. Och de säger att allmäntillståndet är viktigare än siffrorna på termometern.  Så jag hoppas att det stämmer. Och att han snabbt blivit frisk. Mitt mammahjärta värker lite....