The cat is out of the bag

Jag har tagit bladet från munnen.
The truth is is out there!

Ja, ni fattar?

Jag är alltså gravid! Äntligen!
Och vi har berättat det för våra närmaste, som min bror sa "La Familia!"
Det känns.... Ja, jag vet inte. Fortfarande overkligt tror jag?
Därför jag inte skrivit på ett tag. Jag har väntat på att det ska kännas lite mer... ja, på riktigt helt enkelt!

I Måndags var vi i Enkp och fick göra ett VUL för att se så allt stod rätt till. Pga det tidiga missfallet och eftesom vi hade påbröjat en utredning. Man såg inte så mycket. En svart larv. =) Men vi såg att den pulserade, det lilla hjärtat slog så fint så.
Jag gick därifrån med en lite besviken känsla. jag vet inte varför. Men jag trodde vi skulle få höra hjärtljuden. Och att jag efter att fått se bilden skulle känna att det verkligen var mer verkligt. Men jag tror det blev mer verkligt för Conny iaf. För nu tyckte han att det kändes okej att berätta för några.
Men jag är ju aboslut helt obeskrivligt glad - missförstå mig inte!!! Bara lite förvånad tror jag. Att det verkligen är sant.
Alla blev glada när vi berättade. Och jag har börjat få lite små symtom.
En liten liten utbuktning på magen. Trött, speciellt när jag försöker göra nånting. Så det blir inplanerade pauser när jag ska försöka röra på mig. Och lite smått illamående ibland.
Just illamåendet är svårt att veta hur illa det är... Jag mår illa. Men inte hela tiden. Och inte så illa att jag kräks. Så jag tror att det räknas som milt!

För övrigt har jag semester, den första veckan av två. Vi ska till Linköping i helgen, men för övrigt blir jag nog hemma. Och vilar!

Nu ska vi äntligen titta på Morden i Midsommer!