Hormonerna ställer till det och jag kan helt enkelt inte tygla alla små känlsor som skuttar omkring inom mig. Jag blir arg. Jag blir ledsen. Och jag fräser i onödan.
Inte helt charmigt, speciellt för mannen som nu äntligen ska bo hemma i veckorna igen efter lång tid med borta arbete.
Nu ska vi inte på något säga att jag har fel i mina.... känslor. Men jag känner att dem kanske blir lite lite överdrivna.... om jag uttrycker mig så... då förstår ni kvinnor precis vad jag menar, eller hur???
Och mitt flås. Ja, vad ska man säga. Nog för att jag inte tränat på länge, förutom ridning och prommenader då. Men idag gjorde jag änligen mina ryggövningar. Bara två olika, 3 set med varje, fast det är ju med båda armarna så på sätt och vis blir det 6 set med varje. Men ändå! Ingen tyngd, endast min kropp. Och jag blev trött och flåsade! Mitt så kallade träningspass varade i under en kvart....
Måste verkligen fortsätta med dessa övningar och mer därtill.. Annars vet jag inte hur detta ska sluta!
Här är övningarna jag gjorde. Det är ju pinsamt att flåsa över dessa överhuvudtaget!
Det där med flåset är inte att tänka på för min del.
SvaraRaderaJag väntar helt enkelt tills allt är över innan jag ska bearbeta flåset ;)
-Ninis-