Att fasa ut sig själv...

Förra veckan hade jag två kvinnor på besök för att provrida Nasi. Båda var trevliga och kändes bra och dem gillade nasi, såklart vem kan annat?
Så nu har vi bestämt att de ska börja rida honom, så att jag lixom fasas ut... Den ena ska rida Torsdag och Söndag och den andra kommer ha två dagar i veckan, men troligen mer flytande. Så tills vidare kommer jag också att kunna rida typ en dag i veckan om jag vill. Det känns bra!

Idag hade vi en annan kvinna på besök, denna gång på jobbet för att eventuellt ersätta mig där.
Det känns lite skumt, att lixom ersätta sig själv i sitt liv. Men bra. Jag längtar så till Februari. Och det här är bara steg på vägen!