Trevligt och Otrevligt

Tänk va det kan svänga, på bara ett fåtal timmar kan man uppleva ett helt spektra av känslor!

Igår kväll smet jag lite tidigare från jobbet för att hinna till AFF-räffen i stan. Trodde att jag skulle vara jätte nervös, men det kändes jätte bra hela vägen. Personalen skulle ju hjälpa till att visa oss alla till samma bord, så det skulle ju vara super smidigt. Hittade till resturangen jätte snabbt, ja, det var ju jätte lätt så konstigt vore kanske annars. Men ändå. Kommer in genom dörrarna och följande scen utspelar sig:

Mycket folk och jag förstår på de två sällskapen framför mig att det är väntetid för att få ett bord. Tur att vi hade lite små-förbokat tänker jag!
Jag - "Hej, ett bord för AFF"
Personalen tittar på ett ganska tomt papper och säger - "Jag har ingen sån bokning"
J: Eh, okej... Det ska finnas en notering.... ett gäng tjejer...???"
P: "Aa, nej tyvärr. Men du kan gärna få gå in och leta efter dem!"
(Jo, tjena, blir ju lätt tänker jag!)
J: "Nja... jag vet inte hur dem ser ut....."
Personalen ser lite frågande på mig  och svarar: "Men du kanske har ett nummer du kan ringa?" med ett lite svårtytt leende (han tycker jag är konstig!)
J: "Nej, det har jag inte heller........." säger jag lite skamset... och undrar HUR jag ska kunna hitta dem i detta myller.
Till min räddning kommer en av de andra i personalen:
"Jag har visat några av dem andra - så jag vet vart dem sitter!"

Och mycket riktigt, där sitter dem! Och så trevligt vi hade!
God mat, mycket prat. Och blandat prat, verkligen toppen trevligt!
Jätte skoj att få träffa dem "live" som man "pratat" så mycket med. Och speciellt Anna som jag haft kontakt med så länge - över ett år!

Starxt efter tio var jag hemma igen och kröp i säng. Vaknade efter kanske en timme eller så av ett sendrag i vaden - o så mysigt sätt det är att vakna på - not!
Men det släppte efter bara en liten stund och jag somnade om som en stock.
För ytterligare max en timme.....

00.58 ringer min mobil. Det är mamma. Hon flåsar och låter... riktigt lidande! "Kan du komma ner?" frågar hon kvidande, mellan häftig andhämtning. "Ja självklart!" säger jag och flyger ur sängen!
Ner i 2000km/h ungefär - tur att jag bara bor 3km bort!
När jag kommer dit sitter hon i fotäljen med skyhög puls och andas häftigt och kan knappt prata för att hon andas så konstigt. Och har frossa.
Pappa är bortrest till Malmö och kom hem idag på förmiddagen. Så det är bara hon och jag där.
Jag ringer 112 som kopplar mig till nåt, kan det ha hetat sjukvårdakuten? Inte 1177, utan nåt mellanting mellan 112 och 1177 kändes det som.
SUPER trevlig kvinna får jag prata med och när jag är typ mitt i mitt berättande om hennes symtom säger hon "Ja, ambulansen har åkt i alla fall så den är på väg, känns det okej att vänta på den?"
Om det känns okej att vänta? Jag trodde jag skulle få böna mig till att ens få komma in till akuten! Kändes verkligen super bra och ambulansen kom inom mindre än en halvtimme.
Vi fick åka med in till akuten och var framme där 01.52.

Väl där togs prover och det kom en doktor. (En ung och snygg doktor! Jätte trevlig även han.) Troligen har hon en infektion eller liknande i kroppen, men de vet inte var. Så hon blev inlagd och är kvar där än. De har börjat behandla med antibiotika och väntar på odlingar från proverna som togs.
Känns skönt att hon är där, så de har koll på henne. Min fina underbara mamma!
Ska åka in om en stund och hälsa på. Jag åkte därifrån vid 5 i morse, för då fick hon ett rum som delades med en annan som sov. Så då fick jag inte vara kvar hos henne. Så då kom Conny och hämtade mig.

Har jobbat på dagen och varit hos BM på 25-veckors koll. Allt såg bra ut!
Klockan två åkte jag hem och somnade som en STOCK. Sov sov en gris. Slept like a baby. Ja, kalla det vad du vill, underbart skönt var det i alla fall!

Nu ska vi äta lite lat-middag, färdiga köttbullar med spagetti och påssås. Ibland får man göra så. ;-)

Kram på er alla fina!
(Kommentarer som hemska/liknande läskiga historier och liknande undanbedes. Jag vill inte bli nojjig - jag tänker lita på att hon får bra vård eftersom hon nu är i händerna på proffs!)