tisdag 26 juni 2012

En pateisk nolla

Min syster och jag har en sjukt bra relation. Vi umgås MASSOR! Och vi smsar MASSOR. Enda gången det gått hela dagar utan att vi hörts alls var.... När någon av oss legat på förlossningen eller varit utomlands. Detta kan alltså summeras till ca 17 dagar de senaste 10 åren. I runda slängar.
Jag är där super ofta, sitter vid köksbordet, pratar i hallen. Tidigare har vi ju ridit ihop, nu får det kanske bli prommenader eller nåt. Och lite riding ibland förstås!
Kort sagt, vi är bästisar!!!


Min brors och min relation... Finns inte.
Vi pratar knappt. Och då jobbar vi ändå på samma jobb! Han muttrar. Jag trippar på tå rädd för att göra honom irriterad. Ungefär så känns det.
När vi var små var lekte vi massor! Så att säga att det känns jätte tråkigt att det är så här kyligt nu, skulle vara en underdrift.
Så såg jag på facebook att hans sambo lagt ut bilder på en lägenhet de varit och tittat på. Jag visste att de tittat (det hade min mamma talat om för mig) men det lät på hennes text som att de köpt. Så jag smsade i går natt och frågade. Och han svarade!
Av den sista meningen kan ni kanske förstå hur nivån ligger?
Hur som helst, han svarade (att de troligen skulle köpa) och frågade hur vi mådde. Jag fick två sms från min bror, i en dialogform av privat natur. Och då ligger jag där (för jag skulle sova när jag bestämde mig för att testa att smsa och fråga, med planen att då kan jag somna så märker jag inte förrän imorgon att han inte svarat), och blir alldeles glad. För att vi "nästan typ som pratat"... Ööööö?????? Ja.... Patetisk nolla var kanske en för snäll beskrivning.....?

Bilden är från förra klippningen.

Hästköpet har nu gått igenom. Inte med det solskens smile vi tänkt oss, men igenom likafullt! Han fick en anmärkning på en liten markeing på ett framben (alltså en miniml hälta) under böjprov. Men det var super litet så förhoppningsvis är det inget att bry sig om.
Ska bli spännande att träffa honom. För jag var ju inte med och tittade på honom eftersom jag bangade. (För jag trodde inte att han skulle va aktuell - shows what I know!)

Söt-Kian har blivit lite frisserad idag igen. Han har ju en del hår, så idag klippte jag lite vid öronen och i nacken. Gjorde det för lite över en månad sen också, inför dopet.




Här har vi det - garaget.
Och nu hör jag att regnet öser ner utanför igen. Suck! Nog för att jag inte har nåt emot att det inte är 30 grader varmt nu med Liten. Men allt detta vatten... Känns som att det börjar räcka nu... Dessutom kan jag inte måla garaget när det regnar såhär! Och jag vill ju bli klar.. Skulle va så skönt.
Taket är halvvägs på, riktigt snyggt tycker jag! Skulle gärna lägga det även på huset, men det är inte precis billigt så.... Om vi blir kvar här i samma hus några år framöver kanske vi kan titta på den saken. =)
Anledningen till att det är lite randigt är att det är två olika grundfärger, det mörka har jag målat och det ljusa var målat redan när det sattes upp.

Nu har vi börjat drömma om att flytta härifrån igen. Egentligen är väl den enda anledningen att det är en ganska "engagerad" vägförening som vi inte riktigt håller med i alla frågor. Tex att sitta och klippa almänna gräsytor som tar typ 5 timmar... Som dessutom ingen använder. Jag tycker det kan få vara ängar som klipps 2 ggr per år med traktor! Det är väl egentligen det enda konkreta just nu. Så det är ju rätt fånigt.
Men sen är inte det här huset... optimalt heller. Inte tillräckligt stort i längden och inte ordentligt isolerat m.m. Det är lixom en vinterbonad sommarstuga. Och om vi ska bygga om/till eller riva för att bygga nytt, så är det billigare att sälja det här och flytta till nåt annat.
MEN! Då kommer ju även punkten att vi (Conny) gjort så mycket här!
Vi (han) har höjt taket i halva huset, byggt altan, tagit ner massa träd på tomten och nu byggt garage. Och nu när vi snart är färdiga - ska vi flytta då???
Nej, det känns inte rätt. Men kanske blir det så ändå. Vi får se vad som blir rätt beslut. Rent ekonomiskt. Med tiden.
Den tillfälliga planen är i alla fall att bo här några år till och sen antingen riva detta hus och bygga nytt eller sälja och flytta/bygga någon annanstans. Beroende på ekonomin förstås.

1 kommentar:

  1. Fast är det inte så att man aldrig blir klar när man bor i hus? Tragiskt men sant. Jag har börjat förstå det nu när vi har flyttat till hus...

    SvaraRadera