Jag älskar hennes sätt att förtydliga att hon ABSOLUT INTE har bråttom att köpa ny häst, ändå har vi/hon alltid tittat på nya hästar innan den första lämnat gården.
Hon har tagit bort två och jag nu en. Så det är inte så att vi gjort detta ofta de senaste 20 åren. Men ni förstår poängen?
För min egen del så... Jag ska inte köpa nån ny häst. Jag ska inte heller vara "medryttare" på Saras nya. Jag vill kunna vara mycket med familjen utan att känna att jag försummar något. Det är så skönt att gå och lägga sig på kvällen och känna att man hunnit med allt man velat göra den dagen. Så då får hästandet vänta några år.
Men visst kommer jag låna honom för en liten tur ibland! Skrattandes och babblandes med världens bästa syster.
Oavsett hur mycket eller lite man har att göra, går man alltid och lägger sig och önskar att man hunnit mer. Jag tror det kallas att vara kvinna, eller var det mamma? Kanske båda dera?
SvaraRaderaFör mig är HÄST ett andningshål. Klart det är jobbigt ibland, men med unga pigga friska hästar gör det inget om dom får stå fyra dagar ibland för att jag har möten att gå på. Men när jag sedan går ut i stallet, möts av ett hummande och två spetsade öron, då glömmer jag tvätten och disken för en stund och kan bara vara Sara :o)