Lucia

Jag insåg just att jag inte skrivit om Torsdagens Luciatåg.
Min fantastiska guddotter, tillika systerdotter, hade lucia uppvisning i skolan.
Och det var så vackert!

Jag brukar försöka se ett barn-lucia-tåg verje år, för det är tamejtusen det finaste jag vet!!!
Förr om åren var jag med och arrangerade ett luciatåg i vår lokala bygdegård (där jag sitter med i styrelsen). Men nu för tiden har tyvärr intresset för det dalat, så vi ställer in det år efter år. Jag hoppas att intresset åter ökar om nåt år, för det är så himla mysigt.
Först är det Luciatåg med barnen, sen julauktion och fika. Vi har haft det, och jag har deltagit, varje år sen jag var liten (tror mina syskon var med även innan jag föddes)!
Från början gick jag i tåget, sen hade jag och mina kompisar lite extra sång under fikat, och de senaste åren har jag varit bakom kulisserna och tränat barnen osv.

Hur som, åter till Matilda. Uppvisningen var som sagt på hennes skola. Där har dem en amfiteater, vilket är jätte bra tänkt! Barnen står längst ner och åskådare sitter och står hela vägen upp och runt om. Problemet är att det är väldigt många barn = många åskådare. Så det är ofta svårt att se.
Men lagom till fjärde sången hade jag lyckats lokaliserat var hon stod, och kunde njuta lite extra av att se hennes söta ansikte. Och oj va hon tog i i vissa stycken! Så himla duktig! =D

Tårar i ögonen fick jag flera gånger.
Och ett litet skratt undslapp mig när ett 40-tal barn tar varsin version av tonval på första ordet i "Stilla natt". Varför envisas man med att ha med den? Den är ju svår!
Men, när dem väl kommit till "...allt är frid" så har alla valt nåt form av tonläge, och rösterna flyter åter samman till något, som i mina öron, trots allt låter väldigt vackert!
Idol juryn skulle nog skära öronen av sig, men för mig, är det bättre än Whitney Houston. ;-)