Igår var det vårt första besök på BVC. Kian har gått upp 100 gram sen i torsdags och det tyckte hon var bra. Så det känns ju bra!
Jag frågde lite om amningen.
I lördags när jag var ensam var Kian ganska skrikig, jämfört med vad han brukar. Och jag misstänkte magknip. Och mycket riktigt, efter några timmar kom 2an och han blev lugn. Samma sak var det sen på söndag förmiddag. Vi googlade (farligt farligt!) och läste att det kunde bero på att han fick för mycket av den första mjöken som kommer som det är mycket laktos i. Och att man kunde mjölka ur lite före amning för att undvika detta. Sagt och gjort, vi provade och det verkade lite bättre. Men då åt han väldigt kort tid istället. Kanske för att han nu bara fick av den tjockare mjöken som är mer mättande?
Vi märkte även att bajset ibland var mer grönt än gult... Och även detta kunde bero på den första mjölken. Vi diskuterade saken på BVC men hon tyckte inte att jag skulle mjölka ur, utan bara köra på som vanligt. Och nu funkar det också bra.
Konstigt det här med bebisar! Han är ju så ny och vi har inga rutiner än.... Blir nog lättare sen.... När man har nåt "i normala fall" att utgå ifrån.

En annan sak jag frågade om var det här med att väcka för att mata. Han är ju stor och fin i hullet. *peppar peppar* Och att väcka honom är inte det lättaste. Visst, han vaknar, men när han kommer till bröstet somnar han om efter bara några minuter. Så jag fick okej att låta det gå lite mer än 3 timmar på natten, men försöka hålla det på dagen.
Hittills har han vaknat själv efter ca 4 timmar på natten, så ofta vaknar jag av att han rör sig, och efter en stund ringer min klocka. Väl-timat!

Tyvärr fick vi den BVC sköterskan som vi hade på föräldrakursen... som jag inte tyckte verkade så bra.... Det känns ju inte jätte kul. Men förhoppningsvis har jag fel och hon visar sig vara toppen!

Kian har nu sovit 3 nätter i sin egen säng. Duktiga pojken! Han somnar hos mig efter amning, så lägger jag honom i sängen. Mitt i natten ammar vi igen och jag lägger honom i sängen. Men sen efter morgon amningen som hittills varit vid ca 6-7 så har vi båda somnat och han får ligga kvar hos mig. Det tycker jag känns helt okej! Och extremt mysigt!

När det gäller mig själv så har jag bara två penicilin tabletter kvar, sen ska UVI:n vara borta. Och så har jag trappat ner det smärtstillande. Från början var det 2,5 alvedon och 1 ipren 3ggr per dag. Idag testar jag att bara ta 2 alvedon x3... Jag hoppas att det ska kännas ok så att jag kan sluta helt. Jag gillar inte att käka tabletter!

Igår åkte jag och Kian till min mormor och visade upp honom. Det var trevligt och han charmade henne totalt trots att han sov hela tiden. Det är bra jobbat! Idag är tanken att vi ska göra en liknande visit till min farmor. Men nu sover han så sött i vagnen så det känns inge kul att väcka honom. Ska nog passa på att plocka lite här hemma först (eller kanske sova en blund), så kanske vi kan åka sen när han har ätit nästa gång. Eller så får vi helt enkelt ta farmor en annan dag! Vi gick förbi med vagnen härom dagen så hon har iaf sett honom.

Det är många som fortfarande inte sett honom... Det känns tråkigt men det blev lixom så. Vi kom ju hem på kvällen förra tisdagen. Och då ville vi inte ha besök för vi ville landa och ge Rufus chansen att bekanta sig och vänja sig vid Kian innan det kom massa besök.
Och sen har folk blivit sjuka en efter en. Mina syskonbarn har varit sjuka, varav en med 39 graders feber, så hela den familjen är lite i karantän. Och eftersom min mamma passar det sjuka barnet på dagarna så undviker vi henne med...... Så är det när man får barn såhär års - baciluskerna är överallt!
Men snart borde alla vara friska och han börjar ju bli lite "äldre", så snart kan vi träffa folk lite mer normalt...