måndag 18 oktober 2010

Varför går man inte bara fram?

Idag var jag på apoteket. Och så tyckte jag att jag såg min kusin sitta där på en stol. Men hon satt med huvudet i händer så jag såg inte riktigt. Och jag är inte en super på människa, så jag ville veta säkert att det var hon innan jag sa hej.
Så jag gick och letade efter det jag skulle ha och sneglade åt hennes håll. När jag väl bestämt mig för att det nog måste vara hon. Och är på väg fram, så blir det hennes tur och hon går fram till disken.
Jag går ut för att ringa ett samtal (för att kolla vad det var jag skulle köpa) och när jag kommer in igen är hon borta.
Sakne var ju den också att hon såg ut att må rätt dåligt.
Och då önskar jag ju nu i efterhand att jag hade gått fram och frågat hur hon mår. Men samtidigt så om man sitter i kö på apoteket och mår dåligt så vill man ju inte riktigt prata med någon....

Så nu känner jag mig knasig. =P Tänkte att jag kunde ju skicka ett sms och fråga om det var hon och att jag hoppas det inte var nåt allvarligt, men hon är inte en "sms-person" så jag hoppar nog det...
Men som sagt, hade det varit tvärtom så hade jag nog inte velat att nån kom fram till mig... så det kanske var lika bra att jag höll mig undan. =)

Mitt ärende på apoteket var Lactulose. Till Rufus, för att få igång hans mage. Ska ge en liten dos nu ikväll och en lite imorgon bitti. Men och har han inte gjort "2an" imorgon kväll ger jag en lite större dos då.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar